Vapen – stridsvagnar. Del 1.

Vapen – stridsvagnar. Del 1.

Första världskriget var arenan där gas blev introducerat som vapen för första gången i större omfattning. Ett mer otäckt vapen har jag svårt att tänka mig även om jag inser hur bisarr själva tankegången är. Alla vapen är i sig ”otäcka” då de helt krasst avser att döda med få undantag för vissa för sport avsedda vapen. Sedan första världskriget så använde man det mig veterligen inte under andra världskriget, men de allierade bunkrade upp ansenliga mängder för att slå tillbaka med samma mynt om Hitler valde att använda sina gasvapen. Senare under Iran – Irakkriget så använde Saddam Hussein gas dels mot Iran men även i förlängningen mot den egna civilbefolkningen och relativt nyligen användes gas i Syrienkonflikten.

Vapen – stridsvagnar. Del 1.

 

Gas är något jag väljer att inte skriva så mycket mer om. Det som ligger närmare i intresset är något annat som introducerades under första världskriget, nämligen stridsvagnen. Stridsvagnar fanns tidigare och var under utveckling hos flera vapenmakter, men hade inte använts i någon större skala. Relativt sett så användes inte heller stridsvagnar i så pass stor utsträckning att det avgjorde något gigantiska serier slag, men första världskriget var dess premiärarena av vikt.

Cambrai

Slaget vid Cambrai i Frankrike räknas som det första betydande stridsvagnsslaget i historien. De brittiska styrkorna hade till sitt stöd väldigt otympliga klumpar som dessutom var oerhört tunga. Tack vare maskinerna så avancerade britterna en knapp mil, men det var något som man tog som en stor seger under den tiden, ett krig präglat av skyttegravskrig där ingen kom i princip en meter.

Pansargeneralen

Under mellankrigstiden (det vill säga mellan första och andra världskriget) så utvecklade framför allt tyskarna sitt pansarvapen avsevärt. Det sett till hela den perioden, för i början så fann tyskarna sig verkligen på ruta ett, för att inte säga ruta noll. Det som var kvar av den tyska officerskåren efter första världskriget var i regel oerhört traditionellt präglad och skepsisen mot nymodigheter var stor. Det finns en bok som på ett suveränt bra sätt beskriver den här tiden i Tyskland vad gäller utvecklingen inom pansarstyrkorna och det är Panzer Leader av Heinz Guderian. Utvecklingen gick verkligen explosionsartat och utan Hitlers entusiasm inför nya vapen så skulle stridsvagnarna sannolikt inte fått sådan skjuts inom det tyska försvaret. Annars var det framför allt Ryssland och Storbritannien som låg i förarsitsen vad gäller den tekniska utvecklingen av stridsvagnen. De förstnämnda bidrog i betydande skala till att tyska officerare fick komma ut på fältet och pröva på nymodigheterna. Britterna å sin sida bjöd in tyskarna till uppvisningar som senare replikerades inför den nye inflytelserike ledaren hemmavid i Tyskland. Hitler lär ha varit något av i extas efter vissa förevisningar.När andra världskriget bröt ut så var ett tecken på hur tidigt man var i utvecklingen att man som tyskar tog tillvara på de krigsbyten i form av lätta stridsvagnar som man lyckats erövra under offensiven mot Frankrike 1940. Något som bara kort därefter sannolikt vore näst intill otänkbart då lätt pansar slogs ut med relativ lätthet. De här lätta stridsvagnarna tillverkades inte sällan av Skodaverken i dåvarande Tjeckoslovakien för övrigt.

Pansargeneralen

 

Dela med sig: